Hanna

Så mycket sparar du med bergvärme

av

Du kan spara cirka 40 till 80 % av din energiförbrukning eller cirka 1 700 kronor månatligen med en bergvärmepump, men den exakta procentuella besparingen beror på faktorer såsom vilken uppvärmningsform du har idag samt hur mycket el du förbrukar i dagsläget.

 

Vad kostar en bergvärmepump?

Som Sevenday.se förtydligar kostar en komplett värmepump i regel mellan 110 000 och 250 000 kronor. Installationspriset beror även på hur välisolerat ditt hus är, hur stor din villa är, hur hög din elförbrukning är samt vilken typ av berggrund som finns på tomten.

På Sevenday kan man även investera och spara pengar. För narvande sparar jag till ett uthus, men jag vågar inte investera i börsen då det känns dumdristigt att ”spela” om pengar som man avsatt för sin villa. I dagsläget har jag en sparränta på 1,10 % då jag bundit upp pengarna hos Sevenday i tre år, och den procentsatsen är bra nog för mig.

Borrningen kostar oftast mellan 25 000 och 45 000 kronor, men ibland uppemot 60 000 kronor såvida extra djupa borrhål behövs. De bergvärmepumpar som återfinns på den svenska marknaden, och saluförs av exempelvis IVT eller NIBE, kostar i regel från 60 000 till 120 000 kronor.

Utöver detta tillkommer ytterligare installationsmaterial likt den kollektorslang som förs ner i hålet till berggrunden, så du ska alltid jämföra bergvärmeofferter mot varandra för att bli varse om samtliga kostnadsposter och det totalpris som tas ut.

 

Du har rätt till ROT-avdrag

Du har rätt att göra ROT-avdrag för samtliga kostnader som härrör installationen av ditt bergvärmesystem. Arbetskostnaden motsvarar i regel 35 % av kostnaden för det kompletta bergvärmesystemet, och ROT-avdraget ligger på 30 % år 2020.

Du ska även ha vetskap om att du inte får dra av mer än 50 000 kronor årligen i ROT- och RUT-avdrag, så kontrollera gärna att du inte når det årliga taket för dessa avdrag. Om taket överskrids blir ROT-avdraget för din bergvärme mindre.

 

Hur mycket sparar man per månad med bergvärme?

Om du idag värmer upp din villa med direktverkande el samt ett radiatorsystem sparar du cirka 1 700 kronor månatligen såvida elpriset ligger på 1,2 kWh och du förbrukar 24 000 kWh årligen. Detta enligt Thermias räknekalkyl gällande bergvärmeinstallationer.

I exemplet ovan sänks driftskostnaden för uppvärmning från omkring 2 500 kronor till cirka 830 kronor månatligen. Den besparing som en värmepump medför ökar dessutom med cirka 15 % såvida du byter ut dina radiatorer mot golvvärme.

 

Husets värde höjs

Utöver den minskade energiåtgången medför en bergvärmeinstallation även att ditt hus ökar i värde. Enligt en undersökning som Mäklarsamfundet genomfört ger ett komplett bergvärmesystem den mest positiva köpsignalen i jämförelse med alla andra värmeslag.

Minst populärt var direktverkande el samt oljeeldning, främst på grund av de höga löpande kostnader som de uppvärmningsalternativen medför. Utöver bergvärmepumpar ger även solceller för villa en positiv köpsignal, vilket Mäklarsamfundet kan ha förbisett.

 

Vad är återbetalningstiden för ett bergvärmesystem?

Återbetalningstiden för ett komplett bergvärmesystem är cirka fem till åtta år. Återbetalningstiden blir lägre såvida elpriset är högt samt såvida du har en stor villa som ger upphov till en hög uppvärmningskostnad. Värdeökningen för din villa är inte medräknad i kalkylen.

Om du själv vill räkna ut återbetalningstiden; dividera investeringskostnaden med den årliga besparing du tar del av i samband med att du installerar ett bergvärmesystem.

 

Hur länge håller ett bergvärmesystem?

Din bergvärmepump kräver regelbundet underhåll och beräknas hålla i cirka 15 till 20 år innan den behöver bytas ut. Men såvida du servrar din värmepump regelbundet kommer den förmodligen att hålla längre, och som vi nämnt ovan kostar en ny bergvärmevärmepump från 60 000 till 120 000 kronor.

Fördelar med att bo i villa

av
bo i villa

Fördelar med att bo i villa

Att bo i villa har många fördelar som bidrar till en förbättrad livskvalitet och en mer tillfredsställande boendemiljö. Många familjer och individer drömmer om att äga ett hus på grund av de många fördelar det medför. Här nedan utforskar vi några av de viktigaste fördelarna med att bo i villa, med särskilt fokus på utrymme, frihet, underhåll och kostnader, samt den sociala och ekonomiska aspekten.

Utrymme och frihet

En av de största fördelarna med att bo i villa är det ökade utrymmet och friheten det innebär. Till skillnad från lägenheter, som ofta har begränsat utrymme, erbjuder villor generöst med plats både inomhus och utomhus. Detta gör det möjligt för familjer att ha fler rum, vilket kan användas som sovrum, kontor eller hobbyrum. Dessutom har man ofta en trädgård, vilket ger möjlighet till utomhusaktiviteter, trädgårdsarbete och barnens lek. Friheten att utforma och anpassa sitt hem efter egna behov och önskemål är en annan stor fördel. Man kan enkelt göra renoveringar, ändra planlösningen eller till och med bygga ut huset utan att behöva tillstånd från en hyresvärd.

Underhåll och kostnader

Underhåll och kostnader är en viktig aspekt att överväga när man bor i villa. Även om det kan vara mer underhållsarbete att sköta en villa jämfört med en lägenhet, ger det också fördelen av kontroll. Husägare kan själv bestämma när och hur underhåll ska utföras, och de kan välja material och metoder som passar deras budget och preferenser. På lång sikt kan detta leda till kostnadsbesparingar, eftersom man kan undvika dyra reparationer genom regelbundet och förebyggande underhåll. Kostnaderna för boende i villa kan variera beroende på husets skick, storlek och läge, men många upplever att investeringen i ett eget hem är värd det med tanke på den ökade livskvaliteten och tryggheten det innebär.

Elpriset är något som kan vara stor kostnadsskillnad gentemot lägenhet, läs mer.

Privatliv och säkerhet

Att bo i villa ger en högre grad av privatliv och säkerhet jämfört med att bo i lägenhet. Man slipper delade väggar med grannar, vilket minskar risken för buller och störningar. Detta skapar en mer fridfull och avkopplande boendemiljö. Dessutom ger en egen tomt och trädgård ett extra skyddslager mot insyn, vilket bidrar till en känsla av trygghet och integritet. Många villor är också utrustade med säkerhetssystem och har ofta lägre brottslighetsnivåer i villaområden, vilket ytterligare ökar säkerheten för boende.

Tips om du har problem med dina grannar

Ekonomiska fördelar

Att investera i en villa kan också ha ekonomiska fördelar. Fastighetsvärden tenderar att stiga över tid, vilket innebär att ett köp av en villa kan vara en god långsiktig investering. Husägare kan dra nytta av fastighetsmarknadens uppgångar och kan ibland till och med sälja sitt hus med vinst. Dessutom erbjuder många banker och finansiella institutioner attraktiva låne- och räntemöjligheter för husköp, vilket gör det ekonomiskt överkomligt att äga en villa.

Samhälls- och familjeliv

En annan viktig fördel med att bo i villa är den positiva inverkan det har på samhälls- och familjelivet. Många villaområden har starka gemenskaper där grannar känner varandra och stöttar varandra. Detta skapar en trygg och trivsam miljö för barn att växa upp i. Många familjer värdesätter också möjligheten att ha husdjur, som hundar eller katter, vilket är lättare att hantera i en villa med trädgård. För barn innebär det också möjligheten att leka säkert utomhus, vilket främjar en hälsosam och aktiv livsstil.

Flexibilitet och anpassning

Slutligen ger boende i villa en hög grad av flexibilitet och anpassningsbarhet. Man kan lättare göra ändringar och anpassningar i sitt hem för att passa förändrade behov över tid. Detta är särskilt viktigt för växande familjer eller för de som planerar att bo kvar i sitt hus under lång tid. Anpassningar kan inkludera allt från att installera energibesparande lösningar till att bygga till extra rum eller skapa en drömträdgård.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns det många fördelar med att bo i villa. Det erbjuder mer utrymme, frihet, privatliv och säkerhet, samt ekonomiska fördelar och en förbättrad livskvalitet. Även om det kan kräva mer underhåll och initiala investeringar, uppvägs dessa av de långsiktiga fördelarna och den ökade boendetryggheten. För många är villa det idealiska boendealternativet som kombinerar komfort, flexibilitet och en stark känsla av hem.

Ta hand om din gräsmatta – handfasta tips

av

Smarta och kostnadseffektiva solceller, ett bergvärmesystem, en värmepump eller någon annan form av uppvärmning/elförsörjning måste finnas på plats i en villa. Annars blir det kallt och svart. Men om vi bortser från det mer tekniska är även utsidan, eller trädgården, viktig. Väl där hittar man ofta en gräsmatta, och det är just den som får en stund i rampljuset i den här artikeln. Och även om ni inte prompt måste ha den grönaste gräsmattan i kvarteret, skadar det ju inte om den ser vacker ut?

Ta gärna del av de knep som återges i artikeln för att kunna maximera chansen för att er gräsmatta ska kunna hålla sig grön och fin under hela säsongen.

 

Bered väg för det vintertrötta gräset

Efter att vintern passerat är gräsmattan minst sagt trött. Tung snö har vilat på den, och en uppfräschning krävs. Mer specifikt bör ni kratta bort oönskat material, såsom kvistar, sten och kottar. Material som fungerar som gödsel, exempelvis löv – kan ni dock låta vara kvar då samma typ av material göder gräsmattan på ett effektivt sätt.

 

Lufta gräsmattan årligen

Någon gång mellan mars och april kan det vara en bra idé att lufta gräsmattan, för att den ska kunna vakna till liv efter de kyligare månaderna. Närmare bestämt gör ni små, centimeterstora lufthål i gräsmattan och särar lite på rötterna. Om ni följer de stegen kan gräset ta tillvara på markens näring på ett bättre sätt, vilket bör innebära att gräsmattan mår bättre – året om. 

Att lufta gräsmattan bör dock inte ses som något absolut krav, och ni som väl tillämpar den här metoden behöver bara lufta gräsmattan en gång årligen. 

 

Vad gör man åt en gropig gräsmatta?

Dessa typer av gräsmattor bör toppdressas, och samma manöver bör utföras på våren eller på hösten. Vid dressingen tätas renodlade hål eller andra ojämnheter med så kallad dressjord – som är synnerligen näringsrik. I regel behöver ni inte toppdressa gräsmattan varje år, men om densamma är i dåligt skick bör ni ha som vana att toppdressa lite mer frekvent. 

 

Stödså gräsmattan regelbundet

Ni bör alltid efterså, eller stödså gräsmattan på hösten. Som ni säkert misstänker bör ni stödså vid icke grästäta områden, men även vid områden där gräset redan mår ypperligt. Om ni har som vana att stödså regelbundet försäkrar ni er om att gräsmattan förblir tät, år efter år.

Men varför måste man så på hösten – kan man inte bara strö lite gräsfrön när som? Sanningen är att hösten passar synnerligen bra då utetemperaturen fortfarande är varm nog, samt då den dagg som ofta existerar vid samma årstid gör att gräset växer fortare. Sist men inte minst är ogräs ovanligt på hösten, vilket innebär att de inte lägger beslag på näring som är ämnad för det nysådda gräset. 

Om ni prompt vill stödså på sommaren ska förstås inte vi stå i vägen. Men ni bör tänka på att den varma och torra väderleken kräver att ni vattnar fröna i tid och otid. Det går i regel även åt mer gräsfrön på sommaren – då många av dem torkar i värmen.

 

Gödsla gräsmattan flera gånger årligen

Ni måste äta, och det måste även gräsmattan göra. En grön och luftig gräsmatta kräver näring, eller gödsel, värd namnet. I samband med att ni gödslar bör ni även passa på att kalka – och för att kunna sprida ut kalket och gödslet jämt bör en så kallad spridarvagn, eller stroller, användas. 

Under våren bör ni satsa på ett mer långverkande, kvävefattigt gödsel – då den vintertrötta gräsmattan kräver mycket näring. Om vi bortser från det långtidsverkande gödslet bör ni även tilläggsgödsla uppemot tre gånger per säsong, för att gräsets tillväxt inte ska klinga av.

 

Utrota ogräs och mossa på gräsmattan

”Mossa är också grönt”, hö hö hö – säger den late gräsmatteägaren, men vi vet bättre. Viivilla menar att Mossa och andra typer av ogräs bör alltid ses som inkräktare, och det rör sig tyvärr aldrig om någon fullständig bekämpning. Mossa kommer alltid att finnas på gräsmattan, men det är samtidigt ert jobb att se till att mossans avtryck blir minimalt, så att gräset förblir starkare än inkräktarna. 

Läs mer: Dbot.se bjussar på många tips för gräsmattan

Men hur bekämpar man mossan då? Det finns många knep, och det enklaste är att använda ett renodlat mossmedel, som bekämpar samma växtlighet på ett effektivt sätt. Om ni vill slå två flugor i en smäll kan ni även använda ett kombinerat moss- och gödsel-medel, som både stimulerar gräset och utrotar mossa. Utöver de tips som redan getts bör ni dessutom se till att hålla jorden väldränerad, samt att klippa gräset ofta. 

 

Klipp gräset ofta

Även om toppdressing, mossborttagning och andra åtgärder är av vikt, kan själva klippningen beskrivas som viktigast. En regelbunden klippt gräsmatta blir jämnare, tätare och grönare – så vinsterna är minst sagt många. 

Trädgårdsexperterna på Granngården menar att ni bör klippa gräsmattan minst en gång per vecka under sommarmånaderna; ”klipp lite och ofta” – anser de är den bästa modellen.

 

Gräsmatta på rulle – är det en bra idé?

Ja, det är det. Om ni går den här vägen får ni ta del av en färdig gräsmatta direkt. Ni slipper därmed pilla med frön, ogräsrensning och andra typer av aktiviteter som kan förknippas med framväxten av traditionella, dvs. långsamväxande gräsmattor.

 

Att anlägga en gräsmatta på rulle – steg för steg

Följ de här stegen för att anlägga en gräsmatta på rulle. Manövern är inte svår, som ni snart kommer bli varse om.

Förbered jorden: Dränera och bearbeta jorden till ett djup av cirka 30 centimeter. Utöver det måste större hinder, såsom rötter, stenar och jordklumpar rensas bort för att marken ska kunna bli jämn. Förslagsvis bör en gallervält användas vid utjämningsarbetet.

Beställ gräsrullarna: Fröförsedda gräsmattor kostar ungefär 30 kronor per kvadratmeter, och om ni väl fastnat för en sådan bör ni planera leveransen minutiöst. Detta då dessa typer av gräsmattor måste läggas inom ett dygn för att resultatet ska bli rätt. 

Rulla ut gräsmattan: Efter att marken vattnats lätt rullas gräsmattan ut. Skarvarna ska vara täta, men inte på något sätt överlappa varandra. Slutligen skär ni loss kanterna, och finjusterar de sista detaljerna.

Svårare än så är det inte att anlägga en gräsmatta. Ni bör dock tänka på att leverantörskontrakten är a och o inom dessa sammanhang, då alla typer av gräsrullar, och i förlängningen förarbeten/montage, är unika.

Sist men inte minst: Tänk gärna på att anläggningsarbetet och materialet kan vara avdragsgillt. Samma sak gäller inte för driftskostnaderna,som aldrig är avdragsgilla.

 

Videotips – mossborttagning

I videon nedan förklarar en representant från Weibulls hur man avlägsnar mossa från gräsmattan på bästa sätt:

Kostnad för att göra stambyte på en villa

av

Ett stambyte, eller en avloppsrenovering – kostar omkring 120.000 till 250.000 kronor. Prisläget beror på en lång rad faktorer, såsom vilka material som används samt vilken rörfirma som utför arbetet.

 

Vad är ett stambyte?

När ett stambyte genomförs byter man ut alla rör och ledningar som transporterar avloppsvatten och dricksvatten, mot huset och ifrån huset, menar TV4.se. Ingreppet är omfattande, då rören och ledningarna kan ligga gömda, vilket innebär att VVS-gänget måste arbeta hårt för att lyckas med den här manövern.

 

Stambyten är omfattande

Vid stambyten är det inte bara rören som byts ut. Även ytskiktet, såsom kakel, klinkers och golv kan behöva ersättas. Det är just därför som många väljer att även renovera badrum och kök i samband med stambytet. 

 

Relining – är det ett bra alternativ till ett stambyte?

Att spara pengar är viktigt för många villaägare, och kanske är det därför som många av dem satsar på prisvärda solceller, som även det bör ses som en kostnadsbesparing i det långa loppet.

Somliga villaägare väljer att utföra en relining, istället för ett regelrätt stambyte. De som väljer att hoppa på relining-tåget får sina gamla rör uppfräschade med en ny och slät insida. Rören måste med andra ord inte tas bort vid en relining, vilket innebär en rejäl kostnadsbesparing. I runda slängar kostar en relining bara hälften så mycket som det mer omfattande stambytet.

Men hur är det egentligen – kan en relining ersätta ett stambyte? Nej, skulle jag säga. Om ni väljer att en relining-lösning utökar ni rörens livslängd marginellt, men förr eller senare måste de bytas ut – och då blir alltid ett regelrätt stambyte aktuellt. I mina ögon bör ni riva av plåstret direkt – och satsa på en lösning som är beständig över tid.

Vad kostar solceller till villa?

av

Kraftigt förenklat består en ett solcellssystem av två enheter, växelriktaren och solpanelerna. Solpanelerna tar tillvara på solens strålar, och kan tack vare det skicka likström till växelriktaren – som transformerar likströmmen till växelström. Och samma typ av ström kan villaägare nyttja i sina bostäder.

Alla solcells-entreprenörer får dessutom möjlighet att sälja vidare överbliven ström till elbolaget, vilket påverkar elkostnaden i en positiv riktning. Ett fåtal väljer även att lagra överskottsenergin lokalt, men det är tyvärr ganska dyrt.

 

Är solceller till villa lönsamt?

Prisläget då? Lönar det sig att installera solceller i en villa? Ja, det är helt klart en fördel. Enligt elbolaget Vattenfall bör elräkningen minska med omkring 6.000 kronor årligen när ett kompetent solcellssystem är på plats. Jonas Claréus, som är affärsansvarig för solceller på Vattenfall – menar att fler och fler villaägare väljer att anamma solcellstekniken:

”– Vi börjar nå den stora massan nu. Man tar till sig den nya tekniken och ser att den egentligen inte är så komplicerad. Dessutom har de globala priserna på panelerna sjunkit de senaste åren och nu är det arbetskostnaden på taket som är den största kostnaden till våra kunder.”

Johan Lindahl, en talesperson på branschorganisationen Svensk Solenergi – stämmer in i lovorden. Han poängterar även att de löpande kostnaderna är låga, samt att underhållet är minimalt.

 

Avkastning på solceller

Är ni fortfarande i valet och kvalet? Väger experternas ord inte så tungt, då de (oftast) tjänar pengar på att förmedla solceller? Sanningen är att dagens solceller är kompetenta, samt att avkastningen är god.

Ekonomi- och tillväxtsajten Cornucopia menar att den totala avkastningen bör landa på 8 procent det första året, för att efter 25 år motsvara 11 procent – tack vare stigande elpriser. 

 

Finns det bidrag för solceller till villa?

Många anser att investeringar i solenergi, och i förlängningen solceller, är viktiga – så även regeringen. För villaägare är det två typer av stödsystem som är aktuella. 

ROT-avdraget: Samma avdrag motsvarar oftast 9 procent av den totala investeringskostnaden. Om ni vill köra på den här modellen får ni dra av 30% på arbetskostnaden. Och då samma kostnadspost ofta motsvarar cirka 30% av den totala investeringskostnaden vill vi påstå att 9 procent är en träffsäker schablonsats.

Investeringsstödet: Om ni väljer att nyttja detta stöd får ni dra av 20 procent på totalkostnaden, vilket bör ses som mycket generöst i jämförelse med ROT-avdraget. 

Ni kan inte söka både ROT-avdrag och investeringsstöd, ni måste välja ett alternativ. Ansökningarna för investeringsstöd behandlar respektive länsstyrelse, och kötiden kan vid somliga tillfällen vara omfattande. ROT-avdragen behandlar i sin tur Skatteverket. Väl där är det knappast frågan om några köer, men den totala kostnadsbesparingen är samtidigt snäppet mindre.

Om ni så önskar kan ni ansöka om ROT-avdrag och investeringsstöd samtidigt, och slutligen betala tillbaka ROT-avdraget när investeringsstöds-slantarna väl trillar in på kontot. 

 

Monokristallina kontra polykristallina solceller

I Sverige är de kristallina kisel-solcellerna vanligast. De är antingen mono-kristallina eller polykristallina. De monokristallina rackarna är tillverkade av en kiselkristall, medan de polykristallina solcellerna är tillverkade av flera kiselkristaller.

Men vad är skillnaden då – varför måste ni läsa om det här mumbo jumbot? Sanningen är att skillnaderna kristallerna emellan är omfattande, så spetsa öronen. Mer specifikt är de monokristallina solcellerna något mer påkostade i jämförelse med de polykristallina solcellerna. De monokristallina varianterna har dessutom en högre verkningsgrad, och är i regel kolsvarta. De polykristallina solcellerna bör därför ses som något av ett budgetalternativ, och (i mina ögon) inte heller lika estetiskt tilltalande, då de nästan alltid skiftar i blått.

De amorfa solcellerna förtjänar även de en stund i rampljuset. Dessa är också tillverkade i kisel, och kallas i folkmun för tunnfilmssolceller. Dessa solceller är betydligt mer flexibla, och tack vare det kan samma solcellstyp appliceras nästan överallt. Utöver det kan de bli nästintill osynliga, om de installeras på takpannor med två kupor vill säga. Tunnfilms-solcellerna har dock en klar nackdel i jämförelse med de mono- och polykristallina solcellerna: Verkningsgraden är betydligt sämre, närmare bestämt hälften så stor. Men trots det är tunnfilms-solcellerna på framfart, då de kontinuerligt plockar marknadsandelar från de konkurrerande materialvalen.

Vad vill jag ha sagt med den här tekniska rappakaljan? Jo, att ni bör ha vetskap om vilka solcellsmaterial som finns, så att tillverkaren/installatören inte ska kunna lura er. Ni bör även kunna jämföra prisnivåerna på ett bättre sätt när ni har vetskap om vilka materialalternativ som finns på plats.

 

Takegenskaper för solceller

Solceller kan bestå av många olika material, det har vi fastställt. Men för att verkningsgraden ska bli rätt måste solcellerna vara korrekt placerade. Mer specifikt bör taket och/eller markställningen vara placerad i söderläge. Detta då solcellsanläggningar som vetter mot öst eller väst bara producerar 80 procent av den energimängd som de syd-vettande anläggningarna tillverkar.

Lutningen bör i sin tur vara 30 grader i södra Sverige, och 40 grader i den norra delen av landet. Den procentuella lutningen är däremot inte av någon jättestor vikt, då skillnaden mellan en optimal lutning och en icke-optimal sådan bara motsvarar någon procentenhet i energiproduktion. Ta mig inte fel, ni bör förstås luta solcellerna på ett korrekt sätt, med mitt påstående vill jag istället förtydliga att solceller lönar sig – oavsett vilken lutning ni har på taket.

Normal elförbrukning och elkostnad för en villa

av

Enligt energibolaget Eon landar en normal elförbrukning för villa på omkring 25.000 kWh årligen, vilket bör leda till att den fasta månadskostnaden motsvarar cirka 3.400 kronor, och i bästa fall  cirka 680 kronor – om ni värmer upp huset på ett energieffektivt sätt. Lägenheter förbrukar i sin tur mindre el i jämförelse med villor. Väl där motsvarar månadskostnaden för el cirka 500 kronor.

 

Vilka faktorer påverkar elförbrukningen för villa?

Följande aspekter är extra viktiga när det kommer till elförbrukningen för villa.

Vilken uppvärmningstyp används: Är det direktverkande el, luftvärmepump, bergvärme eller kanske till och med en solceller som gäller? Valet av uppvärmningstyp är ett viktigt sådant, som lämnar ett stort avtryck på elräkningen. 

Hur stort är huset: Större hus kräver mer energi, då det kostar mer pengar att värma upp en stor villa, kontra en liten sådan.

Hur är huset utformat: Är villan fristående, eller är det ett radhus vi snackar om? Finns det flera våningar, eller bor ni möjligtvis i ett enplanshus? Dessa designval är av stor vikt när det kommer till den totala elförbrukningen.

Var befinner sig huset: I södra Sverige är det betydligt varmare i jämförelse med norra Sverige. Uppvärmningskostnaderna står för nästan 60% av elförbrukningen, och då det är billigare att värma upp ett ljummet hus, kontra ett iskallt sådant – är husets fysiska läge av stor betydelse.

Isoleringen och byggnadstekniken: Isoleringsskikt som inte håller måttet, dörrar samt fönster som läcker som såll – och andra typer av byggmissar bidrar till att elförbrukningen riskerar att skena iväg rejält. De så kallade nollenergihusen, som producerar lika mycket energi som de gör av med – bör ses som ideala i dessa sammanhang.

Vattenanvändningen: En hög vattenanvändning innebär ofta att elförbrukningen ökar. Detta då vattnet i många fall värms upp med hjälp av en process som kräver stora mängder energi. Bergvärme och solvärme kan beskrivas som energieffektiva uppvärmningstyper, medan direktverkande el är rena mardrömmen för elräkningen.

Belysningen: Lågenergilampor bör användas i möjligaste mån, då de förbrukar ytterst lite el i jämförelse med traditionella glödlampor.

Val av hemelektronik: Energiklassade kylskåp, tvättmaskiner, tv-apparater och dylik teknisk utrustning bidrar till att elförbrukningen minimeras. 

De boendes tankegångar och beteendemönster: Stänger ni av tv:n när ni gör någonting annat, fyller ni tvättmaskinen ordentligt – och tillämpar ni en normal temperatur i hemmet, istället för en bastuliknande sådan? Många bäckar små är ledordet som gäller inom den här aspekten. Tänk gärna på att minimera elförbrukningen i den mån det går, för att elräkningen inte ska ha potential att skrämma slag på er. 

 

Elförbrukning villa: Vad är det som kostar egentligen?

Som jag tidigare nämnt står uppvärmningskostnaderna för cirka 60 procent av elkostnaderna, medan varmvattenkostnaden motsvarar omkring 15 procent. Utöver det tillkommer hushållselen på cirka 25 procent – så vad slutleder vi?

Jo, att uppvärmnings- och varmvattenkostnaderna är enorma – så det lönar sig att välja rätt uppvärmningstyp. För att nämna tre exempel är villa-solceller en utmärkt idé, så även bergvärme-lösningar och luftvärmepumpar.

Normal vattenförbrukning och vattenkostnad för en villa

av

I genomsnitt förbrukar en person 140 liter vatten dagligen. Och nepp – ingen klarar av att dricka så mycket vatten. Det är istället andra aspekter som påverkar vattenförbrukningen desto mer. 

Sydvatten menar att vattenförbrukningen för en person, i ett genomsnittligt villahushåll, är fördelad på det här sättet:

Personlig hygien = 60 liter vatten

Toalettspolning = 30 liter vatten

Disk och tvätt = 30 liter vatten

Mat och dryck = 10 liter vatten

Övrig användning = 10 liter vatten

 

Vad kostar vattenförbrukningen per månad i en villa?

Vattenkostnaden för villahushåll skiljer sig rejält, kommun till kommun – menar Svenska Dagbladet. I Huddinge och Stockholm är både vatten- och avloppskostnaderna låga. De kostnadsposterna motsvarar där strax över 2.700 kronor årligen, för ett normalstort villahushåll som förbrukar 150 kubikmeter vatten.

I den lilla västmanländska kommunen Norberg motsvarar den årliga vattenkostnaden istället strax över 8.000 kronor. Anledningen till att vatten- och avloppskostnaderna varierar så här pass mycket beror främst på befolkningskoncentrationen. I kommuner med gles bebyggelse krävs längre ledningsnät, vilket innebär att driftkostnaderna ofta skenar iväg, och slutligen leder till högre vattenpriser för de boende.

För att svara på rubrikfrågan bör den genomsnittliga månadskostnaden för vattenförbrukningen landa på omkring (4.000/12) 333 kronor månatligen. Totalkostnaden varierar dock stort, då ni tvingas ta hänsyn till de faktorer som nämnts, och de som tas upp i nästa stycke.

 

Dessa faktorer påverkar vattenförbrukningen för en villa

Den totala vattenförbrukningen påverkas av faktorer:

Hur många ni är i hushållet: När det är fler personer som duschar, dricker och tvättar, är vattenräkningen i regel desto högre – i jämförelse med singelhushåll.

Hur klimatsmarta ni är: Fyller ni tvättmaskinerna ordentligt? Skippar ni de halvtimmeslånga maratonducharna? Använder ni ekonomiprogrammet på diskmaskinen? Det finns många knep som kan hjälpa er att hålla nere på vattenkostnaderna, och om ni tillämpar dem bör vattenräkningen inte bli alltför blödig.

Hur modern är varmvattenberedaren: En gammal och snart uttjänt varmvattenberedare drar betydligt mer energi i jämförelse med en modern sådan. Varmvattenberedaren bör dessutom vara dimensionerad för bostaden. Om beredaren är för stor värmer den upp vatten helt i onödan, vilket leder till både ett resursslöseri samt en dyrare vatten- och elräkning. Ett villahushåll med fyra boende klarar sig i regel med en varmvattenberedare som har kapacitet nog att värma upp 200 liter vatten.

 

Uppvärmningsalternativ för villor

Uppemot 80 procent av en specifik villas energikostnad består av uppvärmning av varmvatten. Valet av värmekälla kan därför beskrivas som ett mycket viktigt sådant. 

Nästan hälften av alla svenska villor har en värmepump, som kan beskrivas som ett effektivt uppvärmningsalternativ. Utöver den värmelösningen rekommenderar vi även att ni tar en titt på följande alternativ, som även de är kompetenta.

Bergvärme- och jordvärmepump: Använder lagrad solenergi som finns i marken (jordvärme) eller i berget (bergvärme). Investeringskostnaden är relativt stor, men då dessa typer av energilösningar är kostnadseffektiva är återbetalningstiden i många fall relativt kort.

Luft-vattenvärmepump: Energi utifrån fångas in och hamnar i ett slutet, vattenburet system. Samma energilösning kan minska en villas behov av värme och varmvatten med uppemot 60 procent.

Luft-luftvärmepump: Nyttjar energi från uteluften för att värma inomhusluften. Kan inte värma vatten, men minskar uppvärmningskostnaderna rejält.

Frånluftsvärmepump: Värme från ventilationsluften utvinns och förs över till husets eget värmesystem. Kan värma vatten, och kan minska vattenkostnaderna med uppemot 50%.

Direktverkande el: Energi fördelas i hemmet via ledningar som går till element och/eller golvvärmecentraler. De löpande kostnaderna är omfattande men investeringskostnaden är relativt låg.

Solfångare/solceller: Kostnadseffektiva solcellsanläggningar och solfångare omvandlar solens strålar till el eller värme. Investeringskostnaden är relativt hög, men de löpande kostnaderna är desto mindre. För att spara en slant kan ni nyttja solcellsbidrag eller ROT-avdrag vid installationen.

Pannor: Vatten värms i en panna och värmen fördelas vidare till husets element. Elpannor, vedpannor, oljepannor, pelletspannor och kombinationspannor är vanligt förekommande i Sverige.

Fjärrvärme: Värme produceras i en stor, gemensam anläggning – och kopplas till husets värmesystem med hjälp av en värmeväxlare. Driftskostnaderna är låga, miljöpåverkan likaså, men det är tyvärr långtifrån alla som har ett fjärrvärmeverk i närheten.

 

Vilket värmesystem bör man välja?

I större städer bör fjärrvärme ses som en kompetent lösning, och i mer glesbefolkade orter fungerar ofta ved- eller pellets-lösningar bättre. Värmepumpen bör även den ses som ett starkt allroundval för villaägare.

Nåväl, valmöjligheterna är mist sagt många – och ni gör rätt i att rådfråga ert lokala värmebolag om vad de anser passar bäst för just er situation.

Hur mycket skatt betalar man vid försäljning av villa?

av

Hur mycket vinstskatt är aktuellt om ni sålt villan till ett högre pris än vad ni köpte den för? Går det att skjuta upp vinstskatten tills nästa år, och vad händer om ni sålt villan med förlust? Alla de frågor som nämns ovan, och några till, besvaras i den här artikeln.

 

Vinstskatt vid villaförsäljning

Vinstskatt kallades tidigare för kapitalvinst, och motsvarar den totala vinsten som ni kammar hem när ni säljer en bostad för mer pengar än vad inköpspriset landade på. Men om ni säljer villan för mindre pengar än vad ni köpte den för är det istället tal om en förlust. Både vinster och förluster måste deklareras, och den totala vinstskatten vid en villaförsäljning motsvarar i dagsläget 22%.

 

Så här räknar ni ut vinstskatten för villa

Om ni sålt villan med vinst är det bara att gratulera. Men men, vinstskatten måste fortfarande deklareras. Så här räknar ni ut den totala vinstskatten:

+ Försäljningspriset (den totala försäljningssumman)

Dra av:

– Försäljningsutgifter (mäklararvode, homestyling etc.)

– Förbättringsutgifter (den totala summan för alla reparations- och underhållskostnader över 5.000 kronor/kalenderår)

– Inköpspriset (den summa ni köpte villan för)

Lägg till:

– Återföring av uppskov (Om ni sålt en bostad med vinst, och i samband med det köpt en ny bostad, kan ni betala 0.5% i vinstskatt istället för 22%. Vinstskatten måste dock alltid betalas, så ni skjuter rätt och slätt upp skattesmällen till ett annat år. Lägg gärna märke till att reglerna för skatteuppskov förändras kontinuerligt. På Skatteverkets webbsida hittar ni de mest aktuella uppskovsreglerna.

= Vinst eller förlust (har anges den totala vinsten/förlusten)

 

Ett relevant exempel för vinstskattsuträkning för villa

Det är ganska enkelt att räkna ut den aktuella vinstskatten för villa, som ni kan se i typexemplet nedan:

+ Försäljningspriset (1.000.000)

– Försäljningsutgifter (-75.000) (925.000)

– Förbättringsutgifter (-75.000) (850.000)

– Inköpspriset (- 600.000) (250.000)

– Återföring av uppskov (Nej, vinstskatten förblir 22%) (250.000*0.78 = 195.000)

= Den totala vinsten motsvarar 195.000 kronor efter att en vinstskatt motsvarande 22% räknats in.

Ni bör även ha vetskap om att driftskostnader inte är avdragsgilla vid en villaförsäljning.

 

Om ni sålt villan med förlust

Om oturen är framme, och ni sålt villan till ett lägre pris än vad ni köpte den för, finns iallafall en ljusglimt: Hälften av vinsten är avdragsgill på deklarationen, vilket innebär att en skattereduktion kan vara aktuell. Igen, kolla gärna vad som gäller på Skatteverkets webbsida, då även reglerna vid förluster ändras kontinuerligt.

 

Nya regler vid uppskov på reavinstskatt

Från och med den 1 juli 2020 ändras reglerna kring reavinstskatt vid försäljning av villa och andra typer av privatbostäder. Tidigare har taket för uppskov av reavinstskatt varit icke-existerande, och detta för att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden. 

Men nu är det nya tider. Om ni säljer en villa (med vinst) efter den 1 juli 2020 uppgår det totala uppskovstaket till 3 miljoner kronor. Villaförsäljningsvinster som överstiger det beloppet beskattas därmed med 22% på momangen, dvs. samma räkenskapsår.

Driftkostnad villa: Vad är det och vad ingår?

av

Oavsett om ni går i tankarna om att köpa en villa, eller kanske till och med äger en sådan, är det av stor vikt att ni har koll på vilka driftskostnader som är aktuella, samt hur ni kan sänka dem. Den där lyxiga sängen eller den flådiga köksrenoveringen blir betydligt mer lättuppnåelig om ni har koll på de fasta utgifterna.

 

Vad innebär driftkostnad?

Driftskostnader innefattar alla kostnader som kan förknippas med boendet. Samma kostnader kan exempelvis röra sig om vattenavgifter, sophämtning och dylikt. Ränta- och amorteringsavgifter räknas dock inte som driftskostnader.

 

Vad ingår i driftkostnaden för villa?

Följande kostnader kan betraktas som renodlade driftskostnader:

  • Hemförsäkringsavgifter
  • El- och vattenavgifter
  • Sophämtningsavgifter
  • Vägavgifter
  • Sotningsavgifter
  • Larmavgifter
  • Underhållsavgifter för värmesystemet, exempelvis värmepumpen eller bergvärmesystemet
  • Avloppsavgifter

Och många fler.

 

Vad är den normala driftskostnaden för villa?

Det är svårt att sätta en specifik siffra på den totala driftskostnaden, då den påverkas av ett stort antal faktorer. Aspekter såsom bostadens ålder, storlek samt hur många som bor villan kan alla påverka den totala driftskostnaden.

Villans fysiska läge är även det av vikt, då sophämtnings-, vatten-, el- och avloppskostnader kan skilja sig rejält, kommun från kommun.

 

Granska driftskostnaderna innan ni köper en villa

När ni är i processen att köpa en villa är det sällan driftskostnaderna som uppmärksammas. Det flådiga köket, badrummet eller garaget är ofta mer iögonfallande. Men trots att så är fallet bör ni alltid granska driftskostnaderna, menar Svensk Fastighetsförmedling.

Det är alltid säljaren som uppger vad de olika skattesatserna och driftskostnaderna uppgår till. Därefter kontrollerar mäklaren huruvida uppgifterna är rimliga eller inte, och slutligen får spekulanterna kika på de driftskostnader som är aktuella för fastigheten ifråga. 

Men vad händer om säljarna ljugit, dvs. presenterat en ren glädjekalkyl beträffande driftskostnaderna? Ingenting – åtminstone för säljarna, då det alltid är köparna som måste betala de fasta driftskostnaderna. 

Ni bör därför be mäklaren specificera vilka fasta kostnader som gäller för villaobjektet. Ni bör även ta reda på hur många personer som bodde i hushållet, då en flerbarnsfamilj i regel har högre driftskostnader i jämförelse med ett singelhushåll.