I den här artikeln tittar vi närmare på ett gäng vanligt förekommande svenska hustyper. Vi granskar även den inhemska utvecklingen från i början av 1900-talet fram till idag. Det är spännande läsning – så häng med.
Vanliga hustyper i Sverige
I grova slängar kan följande hustyper beskrivas som vanliga i Sverige. Och jepp – det finns fler husvarianter än så här, men som sagt – dessa är mest kommersiellt gångbara.
Enplanshusen: Har av naturliga skäl inga trappor, och passar därför utmärkt för barnfamiljer samt äldre. Samma hustyp placeras främst på flacka tomter.
1.5-planshus: Dessa hus har kommit till som något av en nödlösning, och detta då det är förbjudet att bygga tvåplanshus i somliga områden. Övervåningen består alltid av ett snedtak, allt för att den maximalt tillåtna bygghöjden inte ska överskridas.
2-planshus: Passar extra bra på mindre tomtytor, där byggytan är begränsad. Många låter entré-våningen fungera som en umgängesdel, medan ovanvåningen, med sovrum, badrum och dylikt, hålls mer privat och avskärmad. Utöver detta blir kan även energikostnaderna minimeras tack vare samma hustyps kompakthet.
Förhöjt väggliv: De här husen passar utmärkt på landet samt i kustsamhällen, där de lätt passar in i den övriga bebyggelsen. Mer specifikt är väggarna förhöjda, och övervåningen bestyckat med ett snedtak.
Suterränghus: Om tomten lutar är ett suterränghus ett måste. Dessa typer av hus befinner sig alltid under marknivån, och variationerna är stora rent utseendemässigt.
New England-hus: Dessa hus är främst utvecklade för sjö- eller havstomter, men passar i regel in överallt. Uteplatserna är i regel stora, och hustypen är kraftigt inspirerad av byggnationer som härstammar från den amerikanska östkusten.
Gamla hustyper i Sverige
Torpet: De klassiska torpen, som numera ofta fungerar som sommarstugor, är mer välbyggda än vad många tror. Idag finns det många torp runtom i Sverige där folk spenderar tid på ledigheten. Äger man ingen egen stuga går det att hyra flera charmiga sommarstugor på stugknuten.com.
När torpen användes som permanentbostäder mådde de toppen, men då dagens torp oftast renoverats i flera omgångar, samt då eldning oftast bara sker någon gång ibland – är fuktproblem vanligt förekommande.
Sekelskifteshuset: Dessa typer av hus beskrivs som gedigna, med en stark stomme och säregna detaljer såsom kakelugnar samt vackra paneler.
Samma hustyp är förstås föråldrad, så omfattande renoveringsprojekt har i regel utförts. Många av dessa har haft som mål att göra sekelskifteshusen mer energieffektiva. Att energieffektivisera ett sekelskifteshus beskrivs dock som svårt. De sekelskifteshus som väl renoverats på ett effektivt sätt fungerar utmärkt som bostadshus, medan de som renoverats slarvigt oftast drabbats av fuktproblem, och som en konsekvens av det, mögel.
30-talshuset: De hus som byggdes på 30-talet var relativt avskalade, med enkla geometriska former. Många av dem innehåller dessutom terrasser och/eller balkonger, då de byggnadsdetaljerna blev populära i samma veva.
50-talshuset: På 50-talet var 1.5-planshus vanligt förekommande. Dessa var i regel välbyggda, men idag lider många av dem av ventilationsproblem, som lett till fuktproblem. Detta då våra levnadsvanor förändrats, samt då somliga husägare struntat i att renovera, eller renoverat på fel sätt.
70-talshuset: Under 70-talet, när miljonprogrammet var i ropet, byggdes det hus och radhus som aldrig förr. Många av dem var tyvärr något slarvigt uppsatta, men planlösningsvalen var dock oftast genomtänkta.
Utöver det var många av husen bestyckade med direktverkande el-lösningar, då oljan var dyr och kärnkraftselen desto billigare. Valet av uppvärmning kan i efterhand beskrivas som minst sagt dåligt, men med lite kärlek kan 70-talshusen trots allt vara både energieffektiva och mysiga – i synnerhet om ni väljer att investera i solceller.
90-talshuset: Dessa typer av hus var i regel små, som en konsekvens av att ekonomin kollapsade under samma 10-tal. Under samma tidsperiod blev även luftvärmepumpar och mekanisk ventilation vanligt förekommande, vilket innebär att de här husen står sig väl än idag.
Moderna hustyper – 2020 och framåt: Numera är ljusa, energieffektiva hus med öppna planlösningar i ropet. Passivhus, lågenergihus, nollenergihus, plusenergihus och andra typer av klimatsmarta hus är inte bara populära, utan ett absolut krav – då EU beslutat att samtliga nybyggnationer måste följa strikta energiregler.
Sammanfattning
Nästan alla svenska hus är välbyggda, och står sig i regel bra över tid. Till och med de gamla torpen har sina användningsområden. Om ekonomin tillåter bör ni i vårt tycke satsa på ett energieffektivt hus, såsom ett passivhus. De är bara marginellt dyrare i jämförelse med traditionella hus, samtidigt som de fasta driftskostnaderna förblir minimala.